Borttagning av prostata

Bakgrund

Vid operationen tas prostatan i sin helhet inklusive kapslarna bort, dvs. man utför ett så kallat radikalt borttagande av prostatan (radikal prostatektomi). Hos patienter med en sjukdom med en mer aggressiv cytologisk bild (Gleasonsumma ≥ 8) eller högt PSA (>10 µg/l) tas de regionala lymfkörtlarna bort i samband med operationen.

När är det aktuellt?

Borttagande av prostatan har visat sig förlänga den förväntade överlevnaden hos patienter med måttlig och hög risk för lokal prostatacancer. Även vid lokalt spridd (T3) prostatacancer kan man överväga operativ behandling för en del patienter.

OPERATIONSMETODER

En radikal prostatektomi kan göras titthålskirurgiskt, robotassisterat eller öppenkirurgiskt. År 2015 gjordes uppemot 400 radikala prostatektomier på HUCS, varav 352 var robotassisterade laparoskopiska ingrepp, eller titthålsoperationer (RALP), med da Vinci-robotsystem.

Med titthålsteknik kan man minska blödningen under operationen, skapa en tredimensionell bild och möjliggöra en noggrannare vävnadsbehandling med små instrument, minska smärtan efter operationen och påskynda återhämtningen efter operationen. Resultaten av cancerbehandlingarna är lika bra vid öppen kirurgi som vid titthålskirurgi, men vid titthålsoperationer har man kunnat minska operationsrelaterade biverkningar och avsevärt förkorta sjukhusvistelsen och återhämtningstiden.

ROBOTASSISTERAD LAPAROSKOPISK RADIKAPROSTATEKTOMI (RALP)

Robotassisterade operationer är idealiska vid borttagande av prostata. Operationsområdet som skyddar bäckenbenen är trångt och hyser bl.a. urinblåsan och erektionsnerverna. Därför medför operationen en risk för nedsatt kontinens eller erektionsförmåga. En noggrann och skonsam operation är viktig för patientens livskvalitet.

RALP är en metod där man tar bort prostatan med en da Vinci-robot. Ingreppet utförs under narkos och tar ca 1,5–3 timmar. En fem centimeter lång öppning och fem ca en centimeter långa öppningar görs i buken och portar för införing av instrument och kamera sätts in. Kirurgen arbetar från en konsol nära patienten och styr instrumenten i bukhålan.

Vid operationen tas prostatan och sädesblåsorna bort. Beroende på sjukdomens spridning och klassificering kan man även ta bort lymfatisk vävnad utanför prostatan, som patologen sedan undersöker för att upptäcka eventuella metastaser.

Urinröret inuti prostatan kapas intill slutmuskeln och vid blåsans hals. Efter att prostatan tagits bort fästs urinblåsan i urinröret med stygn. En kateter lämnas kvar i urinblåsan via urinröret för att se till att fogen läker.

Fördelarna med RALP är avsevärt mindre operationssår, lite blödning (i genomsnitt 200 ml) och goda förutsättningar för en teknik som skonar erektionsnerverna. Patienten återhämtar sig snabbare och sjukskrivningen är kortare än efter en öppen operation. Erektionsstörningar och urininkontinens är vanliga fenomen efter en operation. Man försöker behålla de nerver som är viktiga för erektionsförmågan om det är möjligt med tanke på cancerbehandlingen. Slutarmuskeln som påverkar kontinensen återfår ofta sin funktion inom några månader.

Även om en privat operation är dyrare sparar man pengar då patientens behandling på sjukhuset blir kortare. Efter robotoperationen får patienten ofta åka hem redan nästa dag. Efter en öppen operation är man kvar för behandling i 3–6 dagar. En annan besparing är att patienten inte behöver någon blodtransfusion vid en robotassisterad operation, då patienten mister i genomsnitt 200 ml blod under operationen. Vid en öppen operation behöver patienten 0,5–1,5 liter blod. En eventuell blödning behandlas med en blodtransfusion.

HUCS är Finlands klart största center för radikal prostatakirurgi. Universitetssjukhusets första operationsrobot togs i bruk år 2009 för just behandling av prostatacancer eftersom det är så vanligt. Enheten för robotassisterad kirurgi i Pejas är för närvarande en av Europas mest effektiva enheter inom robotassisterad kirurgi.

BEHANDLINGENS TILLRÄCKLIGHET OCH KOMPLETTERANDE BEHANDLINGAR

Patologen undersöker de borttagna vävnaderna under ett mikroskop. På så sätt får man en exakt bedömning av prostatacancerns cytologiska bild och lokala spridning samt av en eventuell spridning till lymfkärlen eller lymfkörtlarna. Operation är en tillräcklig behandling om det inte finns någon cancervävnad i operationskanterna och om PSA-värdet sjunker till omätbart (<0,05 μg/l). Operationen kan kompletteras med strålbehandling eller läkemedelsbehandlingar om cancern växer genom prostatakapseln eller till operationskanterna eller om cancerceller lokaliseras i lymfkörtlarna.

För- och nackdelar med operationen

Eventuella akuta biverkningar relaterade till operativ behandling är bl.a. blödningar, infektioner och ventromboser hos en liten del av patienterna. Tarmskador är också möjliga, speciellt om det finns fästen i bukområdet efter tidigare operationer. Märkbara komplikationer efter operationen förekommer hos

Återhämtningstid

De flesta patienterna skrivs ut från vårdavdelningen 1–2 dagar efter en robotassisterad operation.

Mer information finns på HNS webbsida

Mer information om undersökning och behandling av prostatacancer finns på HNS webbsida under länken prostatacancerpatientens väg till behandling. Observera att beskrivningen på HNS webbsida riktar sig till patienter inom den offentliga sjukvården, så vägen till behandling för privata patienter kan till viss del se annorlunda ut.