Shuntoperation

Bakgrund

Shuntoperation görs för att behandla störningar i hjärnvätskans cirkulation (hydrocefalus, vattenskalle). Vid operationen opererar man in en anordning från huvudet till halsen eller buken (en smal slang av silastisk plast och en liten ventil) som leder bort överflödig vätska från hjärnventriklarna till antingen bukhålan (peritoneostomi) eller blodomloppet (atriostomi).

Störningar i hjärnvätskans cirkulation

Störningar i hjärnvätskans cirkulation förekommer hos patienter i alla åldrar och av olika orsaker. Symtomen är olika beroende på orsaken till störningen. Om orsaken är till exempel en tumör är det vanligare att operera bort tumören, vilket gör att även hydrocefalus läks (utan shuntoperation).

Vanliga orsaker till störningar i hjärnvätskans cirkulation som kräver shuntoperation hos vuxna är bl.a. följdtillstånd efter en stroke eller en hjärnskada. Det vanligaste skälet till shuntoperation är emellertid normaltryckshydrocefalus (NPH), vars orsak för det mesta är okänd. Normalt orsakar NPH ett syndrom som omfattar åtminstone svårigheter att gå men vanligen även minnessvikt och urininkontinens. NPH är en sjukdom som kommer långsamt hos personer över 60 år. Den kan bara behandlas med shuntoperation. Tyvärr kan diagnosen NPH aldrig helt fastställas före shuntoperation, vilket är anledningen till att vissa patienter kan bli utan förväntad och önskad hjälp för sina symtom. Ingreppet

En shuntoperation utförs av en neurokirurg, som bestämmer vilken metod (peritoneal eller atrial) som ska väljas. Operationen görs under narkos och tar i regel mindre än en timme. Vanligtvis görs två eller tre små snitt på huvudet och halsen eller magen genom vilka shunten placeras. Eftersom shunten är ett främmande föremål måste alla eventuella infektions- och bakteriehärdar först behandlas. Huden bör vara så ren som möjligt och det får helst inte finnas sår eller skador på huden. Det är även tillrådligt att kontrollera mun- och tandhälsan före ingreppet. Denna “förbehandling” minskar risken för infektion av shuntförloppet orsakad av bakterier. Sårsmärtor efter operationen går i allmänhet att lindra med vanliga milda smärtstillande mediciner. Sjukhusvården tar som regel 3–5 dygn.

Effekterna av shuntoperationen

Nyttan med shuntoperationen och läkningen av symtomen kan börja märkas redan på sjukhuset, men ibland förbättras tillståndet först inom några veckor. Effekten av behandlingen bedöms vid efterkontrollen på mottagningen efter cirka 2 veckor. Nästan undantagslöst förblir shunten en permanent behandling där patienten kan leva ett så normalt liv som möjligt. Det kan uppstå olika fel i shunten efter operationen/placeringen (s.k. shuntkomplikationer), av vilka den vanligaste är tilltäppt shunt, infekterat shuntförlopp eller överdränage. En del patienter är alltså tvungna att genomgå en korrigeringsoperation (shuntrevision). I vissa fall kan shuntoperationen ersättas med en titthålsoperation där den tredje hjärnventrikeln punkteras.