Borttagning av binjure

Allmänt

Vi har två binjurar som sitter baktill i bukhålan, ovanför njuren. Binjurarnas bark utsöndrar kortisol, aldosterol (ett salthormon) och manliga könshormoner i blodet. Bibjurarnas kärna utsöndrar katekolhormoner (adrenalin, noradrenalin) i blodet.

Tumörer i binjurarna kan behandlas genom att man tar bort den sjuka binjuren.

När är det aktuellt?

Binjuren tas bort när man upptäckt en tumör i den ena binjuren. Den ena binjuren kan tas bort under förutsättning att den kvarvarande binjuren har en normal funktion.

Operationen görs i regel med en titthålsteknik som kallas laparoskopi. Om tumören är stor eller om laparoskopin inte kan göras av något annat skäl utförs ingreppet som en öppen operation. Det är däremot ett tyngre ingrepp, vilket innebär längre återhämtning.

För- och nackdelar med operationen

Binjuren tas endast bort då risken att tumören sprider sig är större om den inte behandlas.

Koldioxiden som används för att utvidga bukhålan försvinner så smått efter laparoskopin. Den kan dock orsaka irritation i bukhålan, vilket kan visa sig i form av värk som strålar ut i axeln.

Det finns inga ovanliga risker med operationen och chansen att den lyckas är mycket stor.

Ingreppets längd

Operationen utförs under narkos och tar några timmar.

Återhämtningstid

Vid laparoskopi får patienten tre eller fyra 1–2 cm långa sår på magen. Vid öppen operation går snittet oftast mitt på övre delen av magen eller tvärs under revbensbågen.

Patienten får ligga kvar på avdelningen i 1–2 dygn efter en laparoskopi och 3–7 dygn efter en öppen operation.

Sjukskrivningens längd påverkas av patientens allmäntillstånd och arbetsuppgifter. Efter en laparoskopi är patienten sjukskriven i 1–2 veckor och efter en öppen operation i ca en månad.